Inackordering av pullorna

Igår kom äntligen damerna till Linneaborg. 7/2 påbörjades hönshusbygget och 1/5 kom dem. Jag ska erkänna, att höra hur de flaxade i flyttkartongerna i bilen påväg hem gjorde mig lite nervös. Hur ska detta gå egentligen?

Vi bor i tätbebyggt område så hos oss får man bara ha fyra höns och ingen tupp. Det löste dock våra grannar genom att smyga in Plåt-Kenta. Han skymtar man allra längst till höger. Två av hönsen är från min svägerskas mamma. Det är de två längst till vänster i bild. Lenita sitter närmas fönstret och är blandning av maran och isbar. Kanske den snyggaste hönan i huset, som är sugen på att rymma men är tam och gärna snackar med mig och Martin. Bredvid henne sitter Annelie som är min absoluta favorit. Annelie är helt ointresserad av rang, hon lever i sin egna lilla värld (måste vara våg som stjärntecken, men förmodligen inte för jag vet inte hur vanligt det är att kycklingar kläcks i oktober) hon är nyfiken och otroligt gosig. Annelie är en blandning av maran och hedemora. Hönorna till höger på pinnen är sorten silveruddsblå och från ett annat ställe. De är inte alls lika tama. Den ljusa som sitter längst till höger heter Susanne och är ganska blyg men den som var snabbast med att leverera ett ägg. Hon tyr sig till den andra silveruddsblå vars namn är Ingrid. Ingrid har jobbat hårt idag för att bli ”the boss” här hemma. Något som inte Lenita är något fan av, för Lenita vill nämligen också bestämma.

Nu har de varit här ett dygn och det har varit ett spännande sådant. Jag har kommit på att ha höns är ungefär lika underhållande som att titta på en riktig kvalitets såpopera. Först var alla lite försiktiga men nu har det varit gnabb mellan Lenita och Ingrid om det enda redet jag byggt. Jag vet riktig rudis miss! Men jag hade läst att vissa inte gillade reden så vi började med ett. Men tji fick jag, eller tji fick Lenita om blev red-lös så att säga. Hehe, älskar torra skämt! Så jag var snabba som attan att återställa husfriden genom att se till att det vanns 3 och 1/2 rede inom någon timme. Tänkte att Annelie nog inte skulle bry sig om hon fick nöja sig med en rottingkorg fylld med halm. Vips så la Susanne ett ägg som lycko osten pappa han nypa. Trots noggrann övervakning av mig.

Efter dagens slut hade Ingrid tuktat Annelie men främst Lenita så att de fick sitta på den nedre pinnen. Men till hönsmammans stora tröst så fick jag se när jag gluttadein genom fönstret att alla satt på översta pinnen inför natten. Det gick bra så länge Sussan och Annelie satt mellan Ingrid och Lenita. Säger ju det, rena rama dokusåpan här hemma. Men jag tror faktiskt att det kommer bli toppen. den enda som inte är nöjd är Sally. Hon avskyyyyyr de. Hur kunde matte och husse ta hem dessa vedervärdiga fjäderfän? Fy, så läbbiga!

Fortsättning följer….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: